1 Tillämpningen av aluminiumlegering i bilindustrin
För närvarande används mer än 12% till 15% av världens aluminiumförbrukning av bilindustrin, med vissa utvecklade länder som överstiger 25%. 2002 konsumerade hela europeiska fordonsindustrin över 1,5 miljoner ton aluminiumlegering under ett år. Cirka 250 000 ton användes för kroppstillverkning, 800 000 ton för tillverkning av fordonsöverföringssystem och ytterligare 428 000 ton för tillverkning av fordonsdrivning och fjädringssystem. Det är uppenbart att biltillverkningsindustrin har blivit den största konsumenten av aluminiummaterial.
2 Tekniska krav för aluminiumstämpelblad vid stämpel
2.1 Formning och dö krav för aluminiumark
Formningsprocessen för aluminiumlegering liknar den för vanliga kallrullade ark, med möjligheten att minska avfallsmaterial och aluminiumskrot genom att lägga till processer. Det finns emellertid skillnader i matravkrav jämfört med kallrullade ark.
2.2 Långvarig lagring av aluminiumark
Efter åldrande härdning ökar avkastningsstyrkan hos aluminiumark, vilket minskar deras kantbildande processbarhet. När du gör dör, överväg att använda material som uppfyller de övre specifikationskraven och genomför genomförbarhetsbekräftelse före produktionen.
Den sträckande olja/rostförebyggande olja som används för produktion är benägen att förångning. Efter att ha öppnat arkförpackningen bör den användas omedelbart eller rengöras och oljas före stämpling.
Ytan är benägen att oxidation och bör inte förvaras utomhus. Specialhantering (förpackning) krävs.
3 Tekniska krav för aluminiumstämpelblad vid svetsning
De huvudsakliga svetsprocesserna under montering av aluminiumlegeringskroppar inkluderar motståndssvetsning, CMT kallt övergångssvetsning, volfram inert gas (TIG) svetsning, rivning, stansning och slipning/polering.
3.1 Svetsning utan nitning för aluminiumark
Aluminiumplåtkomponenter utan nitning bildas genom kall extrudering av två eller flera lager av metallplåt med tryckutrustning och specialformar. Denna process skapar inbäddade anslutningspunkter med en viss drag- och skjuvhållfasthet. Tjockleken på att ansluta ark kan vara densamma eller annorlunda, och de kan ha limlager eller andra mellanlager, där material är desamma eller annorlunda. Denna metod producerar goda anslutningar utan behov av hjälpanslutningar.
3.2 Motståndssvetsning
För närvarande använder aluminiumlegeringsmotståndssvetsning i allmänhet medelfrekvens eller högfrekvent resistenssvetsningsprocesser. Denna svetsprocess smälter basmetallen inom diameterområdet för svetselektroden på extremt kort tid för att bilda en svetspool,
Svetsfläckar svalna snabbt för att bilda anslutningar, med minimala möjligheter att generera aluminiummagnesiumdamm. De flesta av de svetande ångorna som produceras består av oxidpartiklar från metallytan och ytföroreningar. Lokal avgasventilation tillhandahålls under svetsprocessen för att snabbt ta bort dessa partiklar i atmosfären, och det finns minimal avsättning av aluminium-magnesiumdamm.
3.3 CMT Cold Transition Welding and TIG WELDING
Dessa två svetsprocesser, på grund av skyddet av inert gas, producerar mindre aluminium-magnesiummetallpartiklar vid höga temperaturer. Dessa partiklar kan stänk in i arbetsmiljön under bågens verkan, vilket utgör en risk för aluminiummagnesiumdammexplosion. Därför är försiktighetsåtgärder och åtgärder för förebyggande och behandling av dammexplosion nödvändig.
4 Tekniska krav för aluminiumstämplar i kantrullning
Skillnaden mellan aluminiumlegeringskantrullning och vanlig kallrullad arkkantsrullning är betydande. Aluminium är mindre duktil än stål, så överdrivet tryck bör undvikas under rullning, och rullningshastigheten bör vara relativt långsam, vanligtvis 200-250 mm/s. Varje rullningsvinkel bör inte överstiga 30 ° och V-formad rullning bör undvikas.
Temperaturkrav för rullning av aluminiumlegering: Den bör utföras vid 20 ° C rumstemperatur. Delar tagna direkt från kylförvaring bör inte underkastas kantrullning omedelbart.
5 former och egenskaper hos kantrullning för aluminiumstämpelark
5.1 Former av kantrullning för stämplar för aluminium
Konventionell rullning består av tre steg: initial pre-rolling, sekundär före rullning och slutrullning. Detta används vanligtvis när det inte finns några specifika styrka krav och de yttre plattflänsvinklarna är normala.
Rullande i europeisk stil består av fyra steg: initial pre-rolling, sekundär före rullning, slutlig rullning och rullning i europeisk stil. Detta används vanligtvis för långkant, såsom fram- och bakre skydd. Rolling i europeisk stil kan också användas för att minska eller eliminera ytfel.
5.2 Egenskaper för kantrullning för stämplar för aluminium
För rullning av val av aluminiumkomponent bör bottenformen och infoga blocket poleras och underhållas regelbundet med 800-1200# sandpapper för att säkerställa att inga aluminiumskrot finns på ytan.
6 Olika orsaker till defekter orsakade av kantrullning av aluminiumstämpelark
Olika orsaker till defekter orsakade av kantrullning av aluminiumdelar visas i tabellen.
7 Tekniska krav för beläggning av aluminiumstämpelark
7.1 Principer och effekter av passivering av vattentvätt för stämplar för aluminium
Passivering av vattentvätt hänvisar till att ta bort den naturligt bildade oxidfilmen och oljefläckarna på ytan av aluminiumdelar, och genom en kemisk reaktion mellan aluminiumlegering och en sur lösning, vilket skapar en tät oxidfilm på arbetsstyckets yta. Oxidfilmen, oljefläckarna, svetsningen och limbindningen på ytan av aluminiumdelar efter att ha stämplat har alla påverkan. För att förbättra vidhäftningen av lim och svetsar används en kemisk process för att upprätthålla långvariga limanslutningar och motståndsstabilitet på ytan, vilket uppnår bättre svetsning. Därför måste delar som kräver lasersvetsning, kall metallövergångssvetsning (CMT) och andra svetsprocesser genomgå vattentvättpassivering.
7.2 Processflöde av vattentvättpassivering för stämplar för aluminium
Vattentvättpassiveringsutrustningen består av ett avfettande område, ett industriellt tvättområde, ett passiveringsområde, ett rent vattensköljningsområde, ett torkområde och ett avgassystem. De aluminiumdelar som ska behandlas placeras i en tvättkorg, fixeras och sänks i tanken. I tankarna som innehåller olika lösningsmedel sköljs delarna upprepade gånger med alla arbetslösningar i tanken. Alla tankar är utrustade med cirkulationspumpar och munstycken för att säkerställa enhetlig sköljning av alla delar. Vattentvättpassiveringsprocessflödet är som följer: avfettande 1 → avfettning 2 → Vattentvätt 2 → Vattentvätt 3 → Passivering → Vattentvätt 4 → Vattentvätt 5 → Vattentvätt 6 → Torkning. Aluminiumgjutningar kan hoppa över vattentvätt 2.
7.3 Torkningsprocess för passivering av vattentvätt av stämplar för aluminium
Det tar cirka 7 minuter för deltemperaturen att stiga från rumstemperatur till 140 ° C, och minsta härdningstid för lim är 20 minuter.
Aluminiumdelarna höjs från rumstemperatur till hålltemperaturen på cirka 10 minuter, och hålltiden för aluminium är cirka 20 minuter. Efter att ha hållits kyls den från självhållningstemperaturen till 100 ° C i cirka 7 minuter. Efter att ha hållits kyls den till rumstemperatur. Därför är hela torkningsprocessen för aluminiumdelar 37 minuter.
8 Slutsats
Moderna bilar går framåt mot lätta, höghastighet, säkra, bekväma, lågkostnads-, lågutsläpp och energieffektiva riktningar. Utvecklingen av fordonsindustrin är nära kopplad till energieffektivitet, miljöskydd och säkerhet. Med den ökande medvetenheten om miljöskydd har aluminiumplåtmaterial oöverträffade fördelar med kostnad, tillverkningsteknik, mekanisk prestanda och hållbar utveckling jämfört med andra lätta material. Därför kommer aluminiumlegering att bli det föredragna lätta materialet i bilindustrin.
Redigerad av May Jiang från Mat Aluminium
Inläggstid: april-18-2024
